Augusti månad blev en hektisk månad!

Vi har precis lämnat augusti och med en blick i backspegeln blev det många möten att hålla focus på!

Det har varit sammankomster med Sjöscouterna – SSRS – Skanörs hamn – Lomma hamnansvarig – Märtas restaurang – EU-representant – Ljungskogens villaförening – och till sist Vellinge kommuns moderater i styrgruppen för hamnprojektet. Dessemellan har visionsgruppen träffats och lagt upp planer och strategi på hur vi skall få ut information till alla medlemmar och medborgare i Höllviken Skanör och Falsterbo.

Att gå in på vad som diskuterades på varje sammankomst kan sammanställas i två ord:

VÅR FRAMTID!

Ett utskick gjordes nu i helgen till medborgarna där det framgår hur gemene man/kvinna skall göra för att stötta vårt förslag. Det har också gått ut ett mail till alla medlemmar i klubben som anger hur man lättast svarar kommunen hur Vi/Ni vill ha det i framtiden. Dessa svar går direkt till kommunen för att vi vill spela med ”öppna kort” rätt eller fel får framtiden utvisa!

Alla medlemmar fick för ett tag sedan följande mail där Ni ombads att svara/skicka in!

Hej bäste FBK-are

Vi i båtklubbens styrelse vill att Du som medlem gör en egen skrivelse per post till Tillväxtenheten, Vellinge Kommun, 23581 Vellinge

eller med mail till plan@vellinge.se

Vi har jobbat fram ett utskick som går till alla hushåll i Skanör-Falsterbo och Höllviken för att aktivera så många som möjligt. Av texten i bilagan framgår vad som berör alla kommuninvånare.

Det som berör oss medlemmar direkt därutöver är, enl. vår uppfattning;

1 Vi blir av med ett 30 tal av de bästa båtplatserna genom den inre utfyllnaden

2 Vi får betydligt mindre ytor för våra aktiviteter

3 Vi får ingen båtuppställning i hamnen

4 Klubblokalen skall ligga bakom ett 6 vån hotell (2plan parkering + 4 vån hotell och 4 vån  bostäder

5 Sämre parkeringsmöjligheter

6 Inga framtida utvecklingsmöjligheter

Vi förväntar att du hjälper till och förändra planförslaget till vår fördel. Övriga hushåll försöker vi få att agera via utskicket.  Deras röster skickas in till kommunen eller till oss för att vi skall veta hur många övriga som tycker som vi (förutom dig)!?

Falsterbokanalens Båtklubb

Styrelsen/ Ordförande Rickard Sommarin

Har Ni inte redan svarat så är det hög tid nu – att göra sin röst hörd
Har Ni svarat – tack för hjälpen.

Jag tar mig friheten att förmedla denna ”saga” som jag tycker Ni alla skall läsa – så sant det kan vara.

Drakoniska tankar

Sagornas värld är fascinerande på många sätt! I den reser man på ett ganska ogenerat sätt i både tid och rum, både mellan dikt och verklighet. I de flesta fall blir det också ett lyckligt slut – såvida inte sentida människor hoppar in och försöker styra och ställa till det för mycket.

Precis som alla andra sagor, började också den här för länge sedan. Ja, det var för så länge sedan att Skåne inte riktigt hade fått sin slutgiltiga form, och ingen kan heller komma ihåg om det var på Ancylustiden eller på Litorinatiden.

Men ett är då säkert; det var en lugn och harmonisk tillvaro för de som levde då, och Vellinge kommun var ännu inte uppfunnen.

En tidig morgon, precis när solen hade vaknat och var i färd med att stiga upp ur havet i öster, kom två drakar flygande.

Den ståtlige Drak-Olle och den urtjusiga Drak-Ulla hade funnit varandra och tycke hade uppstått.  De hade nu bestämt sig för att det var dags att sätta bo, men de visste inte riktigt var. De hade varit ända uppe vid ishavsranden för att leta efter den härligaste platsen på jorden! Där var det dock kallt och färglöst; bara is så långt ögonen kunde se, så de hittade inte riktigt vad de sökte där. De vände mot söder och svepte norrifrån in över det landområde som sedermera blev Näset.

-Oj, sa Drak-Olle när han fick se hur ljungen och skogen bredde ut sig mellan två hav, detta är det vackraste jag någonsin skådat!

-Älskling, sa Drak-Ulla, jag håller med dig. Se en sådan härlig palett det är. Man kan inte annat än bli förälskad i en sådan plats, när man ser hur färgerna lyser från ljung, tallar och många andra växter och hur de färgerna blandas med havets blåa nyanser. Här skulle jag kunna tänka mig att landa för gott! Men du Olle, de två haven kunde gärna vara lite närmare varandra, så det blir lättare att skydda naturen mot inkräktare.

-Kära Ulla, svarade Olle, vem i hela världen tror du skulle komma på idén att inkräkta på naturen på ett sådant sätt att dess skönhet tar skada? Ingen kan väl vara så okänslig?!

Som alla förstår inträffade detta långt innan människan hade gjort sitt intåg på Näset. Om Drak-Olle hade vetat att tvåbenta varelser (varav en del ser helt andra värden i naturen än Naturen) senare skulle invadera trakten, hade han nog inte varit så tvärsäker i sitt uttalande.

– Men du har kanske rätt i att det gärna kan vara lite smalare. Det fixar jag, fortsatte Olle och tog en sväng upp mot Köpenhamn.

Där tog han sats, öppnade gapet, dök ner och tog en präktig munsbit. När vi i dag betraktar Höllvikens mjuka rundning från Foteviken till Knösen kan vi ana både storleken och formen av en stor drakmun. Man skulle ju kunna tro att allt var bra nu, men det var det inte. Ulla ville att han skulle nafsa bort en bit till.

– OK, sa Olle, titta ordentligt nu så skall du få se vad jag kan åstadkomma!

Det var nu katastrofen inträffade. Olle tog i så mycket att draktänderna trängde genom sandskiktet och tandspetsarna fastnade i den solida kalkgrund som bär uppe hela Näset. Det gick så illa att en del av tänderna fastnade. Tråkigt för honom, men ganska kul för oss!

Än i denna dag kan man nämligen titta på de förlorade draktänderna om man tar en promenad i grönområdet öster om kanalen.

Draktänder

 

 

 

 

 

 

Draktänderna vid kanalen
(foto Britt-Elise Björnhov)

 

 

 

Drak-Olle blev så chockad att han inte orkade lyfta riktigt som det var tänkt när han skulle flyga vidare, utan svansen släpade i sanden och plöjde upp ett djupt dike mellan Öresund och Östersjön. Det blev snabbt vattenfyllt och kom sedermera av människorna att kallas för Falsterbokanalen. De skulle bara veta hur den verkligen kom till!

Tiden gick, och det visade sig att det drakarna åstadkommit var riktigt lyckat. Ett område vid kanalens östra sida och vattenområdet väster om kanalen blev naturreservat och hela Höllviken blev marint naturreservat. Det betyder att djur och växter fritt ska få kolonisera områdena och ostört få utvecklas där. Detta har – faktiskt utan drakarnas medverkan – fredat områdena från klåfingriga människor ända till våra dagar.

Näset kartbild

(bild från Vellinge Kommuns hemsida)

Men nu i dessa dagar börjar man planera för en våldsam exploatering av Falsterbokanalen inklusive områden i närheten av kanalen och de skyddade områdena. Kommunens planer på hur området skall se ut efter utbyggnaden ligger inte långt efter kommunalrådet Janzons ”varsam utbyggnad av naturhamnen på Stråholmen” i Lasse Åbergs klassiska film SOS – en segelsällskapsresa. Så länge det händer i en film är det ju ganska roligt, men när sådana planer lämnar filmduken och kliver ut i verkligheten är det inte så roligt längre!

Precis som Drak-Ulla och Drak-Olle valde sin bostadsort, har många människor valt att flytta till Näset för att de föredrar en grön miljö framför en stenig och asfaltig stadsmiljö. För att bibehålla ortens attraktionskraft och förmåga att vederkvicka stressade nutidsmänniskor måste vi självklart alla hjälpas åt att vårda en sådan tillgång och vara rädda om den på alla sätt.

Men det finns orosmoln! Bl.a. har Vellinge kommun för avsikt att höja marken norr om kanalen till ungefär samma nivå som vägen över kanalen, och på den förhöjda marken bygga 3-vånings, 4-vånings och 5-våningshus. Ja det finns t.o.m. de som drömmer om att bygga 6-våningshus! Sådana massiva betongklossar kommer på ett mycket effektivt sätt att ta bort det mesta av utsikten ut över Öresund.

Husen skall byggas på en utfyllnad av östra pirarmen, vilket betyder att man slår en kil rätt in i det marina naturreservatet så att djur och växter inte längre fritt kan kolonisera området och ostört få utvecklas där – stick i stäv mot Länsstyrelsens definition!

Inför dessa mörka framtidsutsikter är det inte så konstigt att Drak-Ulla och Drak-Olle förvandlas till olyckskorpar och från djupet av sina hjärtan ber alla tvåbeningar på Näset att:

Fundera på vad som är vackrast: En solnedgång bakom fasaden av ett höghus eller en solnedgång i ett glittrande hav?

Fundera på hur klokt det är att fylla ut vattnet vid pirarmarna och bygga hus – rakt ut i ett marint naturreservat!

Fundera på hur härligt (?) det är att bo på femte våningen ute i sjön när novemberstormarna rasar!

Fundera på var alla bilar, som med nödvändighet kommer att finnas i ett utbyggt område, skall få plats!

Fundera på hur det går med nattsömnen för de som skall bo i en hamn när en massa fall slår mot masterna i de segelbåtar som är förtöjda i hamnen!

Fundera på vad det innebär för trafik och miljö när vinteruppläggningsplatsen för båtarna skall flyttas till parkeringen öster om kanalen vid Östersjön!

Fundera på vad som kommer att hända när havsytan, som en följd av den globala uppvärmningen (alldeles oavsett att Vellinge Kommun säger sig bemästra detta problem), kommer att höjas!

Fundera på vad det kostar att bygga hus på en utfyllnad i havet, jämfört med vad det kostar att bygga hus på land!

Fundera på alternativa utformningar av den nya bebyggelsen, så att det blir mindre påverkan på kanalområdets känsliga omgivningar och miljö!

Fundera på om det överhuvudtaget skall vara bostadshus i ett hamnområde!

Fundera på om inte FBKs förslag är bättre för oss alla!

Så här kan man hålla på ganska länge och kraxa som en olyckskorp, men det gjorde varken Drak-Ulla eller Drak-Olle. De visste lika väl som du och jag att en saga – om än aldrig så dramatisk – skall ha ett lyckligt slut. Där fick de hjälp av den kloka ugglan som kom och sa:

-Ni skall inte bara titta framåt; ibland kan det vara ganska bra att titta bakåt också!

-Vad skall det vara bra för, frågade Drak-Ulla.

-Man kan lära av historien, t.ex. genom att ta reda på vad djupsinniga personer sagt om det som man funderar på, sa ugglan, och fortsatte:

-Precis som i alla andra sagor fanns det en kung i det här riket också. Han var väldigt noggrann med att man inte fick förstöra skönhetsvärden i kungadömet eller dess närhet, och ville på sin tid stoppa bygget av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund därför att vindkraftverken skulle störa utsikten över havet, och han sa de här kloka orden:

”Vellinge kommuns invånare vill inte ha någon vindkraftpark som stör horisonten och utblicken. Folk som bor vid kusterna vill kunna titta ut över ett stilla orört hav som bara piskas av vinden, och inte se en massa konstiga propellrar som står och viftar i horisonten” (Sveriges Radio P4 Malmö, februari 2004).

Därför är alla vindkraftverken som vi ser i nordväst placerade enbart på den delen av Lillgrund som ligger i Malmö kommun.

-Fyrkantiga betonghöghus är inte ett dugg vackrare än vindkraftverk. De stör dessutom utsikten ännu mer än vad vindkraftverken gör, inflikade Drak-Olle och fortsatte:

Eftersom kungen har sagt så borde man kunna känna sig lugn nu.

-Nej du, så enkelt är det inte, sa Drak-Ulla som ibland tyckte att hon var lika klok som ugglan. Kungen har med ålderns rätt abdikerat och nu är det en annan regent här. Visserligen hör hon till samma parti som kungen, men man kan ändå inte vara säker på att hans kloka ord gäller längre.

-Vad ni krånglar till det, sa ugglan. Alla som regerar och bestämmer har ett valspråk som både regenten själv och alla tjänstemän skall förhålla sig till. Valspråket för Vellinge kommun är:

                                                BÄTTRE UTSIKTER

Med ett sådant valspråk är det otänkbart att någon politiker överhuvudtaget skulle vilja klubba igenom ett byggnadsprogram, som så bokstavligt kommer att försämra utsikterna som en mur av höghus skulle göra!

(Möjligtvis finns det någon enstaka tvåbening som tycker att en stadsliknande miljö är mer betagande än de vyer som naturen ger oss. Alla andra har, precis som Drak-Ulla och Drak-Olle flyttat hit för att få njuta av naturen).

”Med devisen Bättre utsikter vill
vi förmedla en unik natur i ettCarinaWutzler
fantastiskt läge och en känsla av framtidstro. Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för
invånare, företagare och besökare.
Bättre utsikter kan och bör också naturligtvis syfta på vår
fantastiska natur: Utsikten över
Sundet, Ljungen, Naturum på
Strandbaden, och mycket annat.”
säger kommunstyrelsens
ordförande Carina Wutzler.

(bild och text från Kommuns hemsida)

-Oj, det här låter ju förhoppningsfullt, men kan man vara säker på att tjänstemännen är lika kloka som politikerna, undrade en skeptisk Drak-Olle.

-Don’t worry, hoade ugglan för att visa att ugglor inte bara kan prata vellingska. Jag var på nyinvigningen av Skanörs hamn och då hörde jag kommunens landskapsarkitekt Karin Gullberg säga ”en hamn skall förbli en hamn”.

Klokskapen kan ju inte vara sämre vid Falsterbokanalen än i Skanör, och där har man förstått att inte blanda ihop båtar och bostäder; så det gör man naturligtvis inte i Falsterbokanalen heller!

-Alltså, sa de båda drakarna med en mun till ugglan, är det som du säger, kan det nog bli ett lyckligt slut på den här sagan också.

-Javisst, om politikerna gör som de säger de vill göra, och om de värnar om de värden som de säger sig vilja värna om. Då blir det inga drakoniska beslut utan det kommer att bli ett lyckligt slut på den här sagan också, så att alla får fortsätta att njuta av naturen på Näset, och leva lyckliga i hela sitt liv!

Hälsningar från Drak-Ulla & Drak-Olle (som inte är skrivkunniga och därför bett Jan-Åke Jönsson hålla i pennan)

Ha en skön ”sagohöst”

Rickard Sommarin
FBK ordf.