Två stora tävlingar gick av stapeln idag. Italiens Grand Prix i Formel 1 på Monza och sista deltävlingen i Lilla VM i Falsterbokanalen. Kanske drog Monza lite mer publik.
Inför sista deltävlingen hade Joacim Lang i Pirouett i praktiken redan säkrat titeln, men som sportsman han är så ställer han upp – eller hade han dålig koll på läget? Även i Flerskrovsklassen var det klart. Vinnare där blev Thulin/Tecklind/Lundström i F18 vid namn Nacra. Även de ställde upp. Kanske mest för att visa Grosshandlaren att hans nya triamaran inte kunde vinna.
Banan hade lagts av Chefen Janne och bjöd på både kniviga vägval och utslagsgivande vindskiften, där Berti Grip i Nemo hade chansen att bli totaltvåa och därför köpt in experten Oljekungen Leif Andrsson som gast. Man hade ledningen länge men missade totalt ett skifte och fick inget syre där detta istället utnyttjades av Lang och ingen mindre än Gudrun som styrdes av Susanne Thommé. Idag var Gudrun tävlingens överraskning och kom starkt 4:a. Hade inte Gudrun varit så ”artig” mot andra vid rundningarna hade de nog klarat att bli 3,a.
Duellen mellan X-båtarna vanns av Per Lidefelt som fått fart på 35;an. Lang försökte så gott det gick att trycka XL 11, som båten heter, av banan men det gick inte utan istället slank då pampiga X43;an X-ar in som tvåa och det mest otroliga denna seglingen var att Rickard Roth var ensam ombord. Det var fantastiskt att se. Vilken seglare han är.
Ingen av båtarna var perfekt framme vid starten. Alla var sena men mest sen var nog NF båten där Fredrik Ahlström (som vanligt med en fender ute som skydd mot Grosshandaren), försökte segla med storseglet utsläppt och focken maximalt skotad. Det funkade inte alls. Men kul att se alla deras försök. Träning hjälper och Chefen har lovat att träna med dem i vinter.
Smugglaren Fred hängde med, åtminstone i början. Han startar alltid först men det var inte Simsalabims ”före” idag sa Fred. Second Lady med Björn Holmgren gjorde en stabil insats och seglade stadigt hela vägen och det räckte till en sjätte plats idag.
Så har vi då den slutlige totaltvåan. (Som inte ställde upp idag – Pride, som båten heter, pinnas av Mats Åbjörnsson och han var på någon veteranbilstävling idag, visste Chefen).
Pride förtjänar lite extra uppmärksamhet. Jag har kollat upp ekipaget lite mer nu. Namnet Pride har absolut inget med Regnbågsfestivaler och sådant att göra. Jag var lite nervös när jag ställde frågan rakt ut till Mats. – Lugn, sa han, vi tyckte namnet var vackert och behöll det helt enkelt. Mats Fru bekräftade! Mats är annars årets ”runner up”. Ute i alla väder med en båt som faktiskt, (och det vet Mats), inte alls ser speciell ”fartig eller fräck ut”. Det var Mats som i våras kom med rorkulten under armen efter ett race – den hade ramlat av sa han. Mats är en kul prick tycker jag och dessutom har vi motorintresset gemensamt. Men Mats har många fler bilar i sitt stall än ni ens kan gissa. Jag tror vi skall be honom berätta om detta i vinter på en klubbkväll.
Apropå klubbkväll i vinter så står en kväll med Årets Volvo Ocean Race vinnare, Martin Krite högst på listan och vi återkommer med ett datum när han kommer och berättar hur Groupama vann tävlingen. Martin är en färgstark kille, jag lovar.
Årets mästare är korade och åkte i sjön som vedertaget. Ingen av herrarna så ut att tycka att detta priset var för högt att betala.
På årets Höstmöte kommer de att dekoreras och undertecknad får lämna ifrån sig mästarpokalen som förvaltats i 4 säsonger av Amarones besättning. Det känns inte så tungt att lämna den till Jocke Lang. En mer värdig vinnare får man leta länge efter. Grattis Jocke!
Det har varit ”tungt” att inte tävla i Lilla VM i år.
Det medges. Vi får väl se vad som händer nästa säsong.
På annan plats hittar ni totalresultatet.
Eder ödmjuke, som idag stod på piren och glodde.
