11 båtar till start i Lilla VM!
Så är det då igång igen, lilla VM. Det har inte blivit några krönikor i år eftersom jag valt att sälja de senaste 4 årens vinnarbåt Amarone och ta en funderare över kommande båtval. Men jag kommer att ”gasta” så mycket jag hinner och får eftersom lilla VM ligger mig varmt om hjärtat. Och att skriva lite om upplevelserna är också kul. Faktiskt är det så att några bett mig fortsätta skriva… så, håll i hatten.
Andra tävlingen jag gastar på i år. Har förmånen att få ”vara ivägen” på Leif Anderssons, (Oljekungen), fantastiska fartbåt Seaquest som heter Lancing.
Jag var även ombord på Näset Runt tävlingen där vi kom 2:a. Kan bara säga: Detta är en upplevelse. Båt, rigg, segel tillsammans med en kunnig skeppare och en engagerad besättning. Bättre kan det inte bli.
Igår var det förutom Leif även ensamseglaren Per-Jonas och Chefen Janne ombord. Så ni förstår att seglingskunskapen var hög – där står jag mig slätt och erkänner det villigt. Det var nog bara jag som brände fingrarna när fockfallet skulle ner snabbt. Satt med tummen på isbiten hela kvällen sedan. Men det var det värt. Seger i tävlingen före välseglande X-43 an X-ar med Rooth vid ratten.
Vi hade lite ”brottning” med dem under racet. I synnerhet vid några rundningar där vi faktiskt kom in efter dem men ut ur kurvan före dem. Det var häftigt värre. Vid näst sista rundningen så hade vi faktiskt en katamaran mellan oss i rundningen. Tänk er en vinthund som närmar sig snabbt och tror de skall hinna emellan, MEN mitt emellan två båtar så bara stannar de. Farten går från 12 knop till 0 på 2 sekunder. Själv skotade jag focken just då och såg bara hur det helt plötsligt låg en liten båt mellan oss. Helt still. Medan vi ångade på. Men allt gick väl. Tror nog man hade fått emellan Eniros Gula Sidor på bägge sidor om katamaranen så nog var det plats alltid…..
Trea kom Jocke Lang i sin Pirouette som radat upp två segrar och med självförtroende startade dagens race. Men han kom ner på jorden. Undrar vad det beror på att han fått sådan fart på bogserbåten i år. Kan inte bara bero på den nya spinnaren. Lang aspirerar på titeln i år.
Självförtroende var det. Och vem har det om inte Grosshandlaren. Jag blev innan starten inviterad till han nya Ruffhäxa. En TRI-MARAN! Han ska alltid va värst. Men det är en fin båt och jag vet vad han förvarar i pontonerna – pilsner! God pilsner!
Grosshandlaren är alltid en vinnare – innan start numera! 3 skrov tycks innebära att han behöver 3 gånger så lång tid på banan som vinnaren….. Men lugn, han får nog alla skrov att samarbeta med tygen vad det lider och ska nog fightas om segern i flerskrovsklassen. Grosshandlaren i en ny båt. Det är stort. Innan starten berättade han att han bjudit ner Storsponsorn att delta. Denne kunde inte eftersom han skulle vakta sin lilla skälliga hund den kvällen. Malte måste ha sällskap hade han sagt. Och Grosshandlaren vägrar att ta pudeln ombord när det är tävling. Är det en fnurra på tråden i sponsorsamarbetet kanske….. Är det så att Grosshandlaren lovat Storsponsorn segrar direkt? Efter dagens tävling var Grosshandlaren sur. Men han kommer igen.
Vid sista rundningen (som inte Bertil Grip behövde göra eftersom han seglade långt förbi…) trodde vi att Storsponsorn bytt båt och ankrat upp vid bojen. Ombord fanns det en hund som skällde som bara den – mer än Malte, faktiskt. Men det visade sig snabbt inte vara vår Storsponsor i ny båt. En helt vanlig gästbåt var der. Som nog inte ville ligga vid kaj helt enkelt.
Ryktet om Grosshandlaren på banan har spridit sig. Denna gång var det nya bekantskapen Fredrik Ahlström i NF (tror jag), som var så skrämd av Grosshandlarens närvaro att han inte vågade ta in fendrarna på styrbords sida under hela racet. (Det borde ingen göra när grosshandlaren är på havet – i synnerhet i en ny båt). Allra minst om de kommer från Skanör. De har historiskt ett horn i sidan till vår Grosshandlare. Det måste svida att just han två år i rad vunnit deras Light Vessel Race.
Vad mer att berätta, jo, Bertil Grip som ensamseglade gjorde ett intressant vägval på slutet. Han valde att gå nära Q-8 macken och utmed väg 100 på sista benet. Han måste ha sett botten hela den sträckan för närmare land kan man inte segla. Bertil kom 7:a.
Vid en rundning närmade vi oss allas vår Gudrun i snabb fart. Hon hade redan rundat och var på väg från märket. Man kunde nästan känna Susanne,s ängslan när hon såg oss med svarta segel komma emot henne. Leif siktade akter om henne och allt gick väl men Susanne tyckte det var nära sa hon. Men inte för nära. Så ska det va. Gudrun kom 6,a.
5.e platsen togs av smugglaren Fred. Idag med lite hjälp ombord från en ”gammal” revisor. Fred bara fanns där. Seglade fint och njöt fullt ut. Han har alltid det där lilla fina leendet i ansiktet. Jag gillar verkligen Fred – (han har undersökt möjligheten av att göra sin plats vid kajen till en tullfri zon säger han. Undrar vad han syftar till nu).
Tomas Lindberg i Maxi 95an Solé är en ny bekantskap jag ska studera närmare framöver han kom 9,a idag men sken som en sol när han taxade in i hamnen efteråt. Det var härligt att se.
8,a kom NF båten med Fredrik Ahlström, även det en ny bekantskap som var kul att se på banan. Men ni måste döpa henne! Kan inte heta NF. Eller är det en förkortning, det måste utredas.
4,a idag var även det en rockie! Stefan Ottosson i Facil 30 båten som heter Blue. Här tror jag vi har en potentiell utmanare. Bra vägval och fart i båten. Det bådar gott.
Ser fram emot fler ”gast-kramande” äventyr i lilla VM och tecknar med som alltid ödmjuka hälsningar
Gasten
